Hör mig.

Jag trodde att jag var en egen idivid med egna tankar och en egen fri vilja, men ack så fel jag hade där. En fri vilja är inget man har i vissa fall. Det är nått man önskar att man hade. Man hör någon tjata på en så att man får dåligt samvete men fan heller, jag bestämmer, jag vill inte. Men så gick det ju inte. Man ger upp i fajten som man inte kan vinna.. Jag kommer, skitsamma, ni är nöjda, inte jag för att jag ville inte. Men visst, varför skulle jag få min vilja igenom??

Ska städa nu och bli av med min ilska som bubblar i min mage, för att jag inte kan säga nej, för att jag ger upp.. Jag ska bli starkare, göra mig hörd och visa att jag är någon!

Min guldklimp!